Domaine Trapet

Historia

Familjen Trapet har funnits i kommunen Gevrey-Chambertin i sju generationer och är en av de tyngsta namnen i området med sina ägor i några av de bästa lägena kommunen kan uppbringa. Detta fina arv och utmärkta anseende finns med ända sedan starten år 1870 då Arthur Trapet köpte de första village-vingårdarna i Gevrey och man har varit en viktig faktor sedan dess. Redan 1920 var man en av de viktigaste vingårdsägarna i Bourgogne (man var på denna tid den största enskilda ägaren i Grand Cru-läget Chambertin). Fram till 1960-talet var man den finaste druvodlaren som försåg de stora négociantfirmorna Maison Leroy och Maison Joseph Drouhin, men efter 60-talet sadlade man om och började buteljera sina egna viner.

Förutom sina välkända vingårdslägen har Domaine Trapet spelat en viktig roll i Bourgognes historia. Några år efter egendomens grundande slog nämligen vinlusen Phylloxera till med förödande konsekvenser i hela vinvärlden. Inga insektsmedel bet på den fruktade skadeinsekten och förödelsen var total. Louis Trapet var säker på att ympning av rankorna skulle vara botemedlet men eftersom detta var förbjudet vid tidpunkten valde han att göra det i smyg i nattens mörker. Detta skulle visa sig vara räddningen – inte bara för Domaine Trapet utan för hela Bourgogne. Under många år var nämligen Domaine Trapet en av få egendomar som kunde förse Hospice du Beaune med vin, och därmed inbringa pengar. År 1888 tilläts slutsligen ympning av franska rankor på amerikanska rotstockar som var immuna mot vinlusen och Bourgogne kunde räddas ur katastrofen.

Idag är det sjunde generationen Trapets som huserar på ägorna, men det är först nu som gården tagit sitt nuvarande namn. Under stor del av egendomens historia var den nämligen känd under namnet ”Domaine Louis Trapet”, men år 1993 delades ägorna upp i två lika stora delar i ett arvsskifte. Ena hälften gick del familjegrenen Rossignol-Trapet. Medan resten gick till ödmjuke Jean-Louis Trapet som kom att kalla sin del för kort och gott Domaine Trapet Père et Fils. Jean-Louis visade tidigt att han, precis som sina förfäder, skulle komma att bli en av föregångsfigurerna i sin generation. Redan under 1990-talet började han nämligen att konvertera vingårdarna till biodynamisk odling (fullständig certifiering 2009). Fram till 2000-talet användes en hög andel ny ek på vingårdens toppviner, men sedan dess har andelen ny ek minskats och man har även sluta filtrera vinerna – allt i syfte att uppnå en transparent känsla för terroir i samtliga viner. Med sin ödmjuka och stora kunskaper om vinodling har Jean-Louis och hustrun Andrée uppnått en stor respekt bland andra vinodlare och vinälskare världen över. Idag är Trapet bättre än någonsin och har ett flertal spännande nya viner i sin portfölj som samsas fint med de klassiska ursprungen – en producent med fötterna i den klassiska myllan med blicken riktad mot framtiden.

Vingårdar & Viner

Domänen förvaltar över ca 12 hektar i Bourgogne men har även mark i Alsace. I Bourgogne producerar man Passetoutgrains, Bourgogne Blanc, Bourgogne Rouge, Les Meix Fringuet, Marsannay två olika generiska Gevrey-Chambertin (där Ostrea kanske är egendomens mest kända vin), tre olika Gevrey-Chambertin Premier Crus (Petite Chapelle, Clos Prieur och Capita) och de tre Grand Cruerna Le Chambertin, Les Latricières och La Chapelle – samtliga belägna i kommunen Gevrey-Chambertin. Dessutom gör man en Marc de Bourgogne (som framställs genom destillering av pressrester från vinframställning och kan jämföras med den italienska spritsorten Grappa).

Vinifikation

Trapet har arbetat biodynamiskt sedan 1998 och skörden sker helt manuellt med sortering både i vingården och i vineriet. Numera används en relativt hög andel hela klasar vid jäsningen. Andelen varierar utifrån årgångens förutsättningar, men generellt används 50-100% hela klasar till grand cru-vinerna, 30-50% till premier cruerna och något mindre till kommunvinerna. Alkoholjäsning och maceration sker i öppna, temperaturkontrollerade cementtankar i upp till 19 dagar. Därefter tappas vinet i ekfat för lagring och malolaktisk jäsning. Andelen ny ek varierar från läge till läge men Grand Cru-vinerna får ca 50% ny ek, premier cru ca 30-40% och 20-25% för kommunvinerna. Efter den malolaktiska jäsningen provas vinerna läge för läge och tappas tillbaka i ekfat. Vinerna lagras totalt i 11-18 månader, kortast tid för village-vinerna och längst tid för Grand Cru-vinerna.

Domaine Trapet i Alsace

Att en Bourgogneproducent också gör vin i Alsace hör inte till vanligheterna, men i Trapets fall är kopplingen tydlig. Jean-Louis hustru Andrée har nämligen sitt ursprung i just Alsace där hon var den enda barnet i familjen. Hennes kärlek till sitt ursprung gjorde att familjen Trapet utan att tveka även tog över dessa ägor från Andrées föräldrar som drivs av deras son. Känslan för familjeplikt växte sig snart till en passion som yttrar sig i viner med superb renhet i frukten, hög densitet och balans som mynnar ut i delikata runda viner. Man är medlemmar i Renaissance des Appellations som grundades av Nicolas Joly. Det är en grupp för naturvinmakare som hängivit sig åt att skapa viner med karaktär och kvalitet enligt vinmakarprocesser från vingården till vineriet är strikt enligt naturvinsprinciper.

Man gör vinerna Schoenenourg Riesling Grand Cru, Schlossberg Riesling Grand Cru, Sporen Riesling Grand Cru, Sporen Gewurztraminer Grand Cru, Sonnenglanz Pinot Gris Grand Cru, Sonnenglanz Gewurztraminer Grand Cru, Beblenheim Riesling, Beblenheim Gewurztraminer, Riquewihr Riesling, Riquewihr Gewurztraminer, Ox Auxerrois, Ambre Gewurztraminer Macere, Chapelle 1441 och Crémant d’Alsace.

Dela med dina vänner
Print Friendly